Lögdö Bruk 1685-1878

 Fig.1.Masugn Lögdo (www.orthistoria.se)

Lögdö Bruk anlades 1685 av Erich Theet, häradshövding i Medelpad och bosatt på Orsilgården i Timrå. Tillsammans med Petter Westerberg, Isack Machej och Martin Malsi ansökte han om tillstånd att uppföra en masugn och en stångjärnshammare i Lögdö.

Malmen skeppades till Lögdö från Mellansverige, bl.a. från Utö gruvor i Stockholms södra skärgård. Att transportera malmen sjövägen var, även om sträckorna var långa, betydligt billigare än landtransporter med häst och vagn. När Lögdö Bruk anlades var Ljustorpsån fortfarande segelbar och Lögdösjön sträckte sig nästan ända upp till herrgården.

Masugnen byggdes vid den lilla Snägdån, nuvarande Masugnsbäcken. Stångjärnshammaren med två härdar placerades vid Aspån, som liksom Masungbäcken har sitt utlopp i Ljustorpsån. Aspån och Masugnsbäcken var små vattendrag, men hamrarna krävde inte mycket vatten för driften och flera hålldammar byggdes ovanför både masugn och hammare för att man skulle kunna reglera vattenflödet.

Samhället som växte upp kring bruket var till stor del självförsörjande, med ett betydande jordbruk och egen lanthandel. I centrum låg herrgården tillsammans med kyrkan, skolan, jordbruksbyggnader och tjänstemannabostäder. Utspridda längs bruksgatan, mot masugnen och hamrarna, låg brukstorp för hytte– hammar– och dagsverksarbetare.

I slutet av 1800-talet minskade järnbruksrörelsens lönsamhet samtidigt som det blev alltmer ekonomiskt att använda skogen för sågverksindustrin. Bruksdriften upphörde i Sulå 1869, i Lagfors 1877 och 1878 blåste det för sista gången i Lögdö masugn och därmed upphörde järnframställningen i större skala.

          Bruksstämpel för Lögdö, Lagfors, Sulåbruk som tillsammans bildade Lögdöverken.

Fig.2 Brukstämpel

Idag

Det gamla bruksområdet på Lögdö består idag av en sammanhållen bruksmiljö. Området är klassat som riksintressant för kulturminnesvården och som ett av de bäst bevarade järnbruken i regionen ger Lögdö en god bild av hur bruksmiljön en gång gestaltade sig.

Sedan 2004 har området varit ett kommunalt kulturreservat, Sveriges första dessutom! Syftet med kulturreservatet är att bevara och utveckla den industrihistoriskt värdefulla miljön som utgör ett tydligt exempel på den betydelse järnindustrin haft för bygden. Genom att bevara Lögdö Bruk ges möjlighet för dagens och framtidens människor att få en god inblick i hur bygden utvecklats under historiens gång.

Kulturreservatet omfattar marken runt byggnaderna och runt den gamla masugnen. Den gamla järnbruksmiljön är till stora delar välbevarad med byggnader som herrgård, kapell, ladugård och magasinsbyggnad. Av järnbruket återstår masugnen och rostugnspipan som ligger efter Lögdövägen.